Ö-rapporten

Jag fick en fråga. Den kräver naturligtvis ett svar och svaret är:
Det kan du glömma!
Jag trivs bra med mitt namn. Gurvkans verkar inte som ett fullvärdigt alternativ.
Har kanske inte varit så aktiv på sista tiden men vänta ni bara - gamlingen kommer igen vad det lider.
Ska bara leva lite först så att jag har något att skriva om. Jag lovar att det inte kommer att handla om: Mode, kändis skvaller, inredning, matlagning eller trädgårdsskötsel.
-----------------------------------------------------------------------------
Frågan löd:
sanna svärd som vill ha ditt domännamn

hej 40+are, jag vill ha ditt domän namn så kan du vara så snäll och ta bort din blogg ? eller döpa om den.
mitt förslagär: gurvkans.blogg.se eller fyrtioplussarer.blogg.se dunderbra namn! (Y)

Tog en paus från siffrorna och drog till fjälls. Antagligen den sämsta tiden jobb-mässikt men jag fixade en ersättare till årsredovisnings-slutspurten och så stack vi. Ingen av oss kan åka. Jag är f.d. häst-tjej, då hinner man inte med någon annan aktivitet, maken är engelsman och barnen nybörjare.
Barnen fick en privatlektion med skidlärare och vi smög på dem och höll öronen öppna. Funkade faktiskt otroligt bra. Känner mig nästan som ett skidess. Jag lyckades dock fälla maken 2 gånger så att han, smidig som ett kassaskåp, blev liggande i backen. När vi kom dit var jag lite förkyld och efter fyra dagar hade jag bihåleinflammation. Fyra dagar räcker i alla fall, då har man hunnit se alla backar och trista liftar som finns. Tillbringade resten av tiden på rummet med huvudverk och Jame Oliver.
Barnen älskade skidåkning så vi får nog stå ut med någon mer tripp till fjällen, fast inte en hel vecka.

Det lilla barnet, som är jätte stor, har fått KRUPP. Det låter ju som ett skämt, brukar man inte säga det när man tröttnat på något - "nej nu får jag krupp på det här". Och det kan man verkligen säga. Finns snart ingen sjukdom den killen inte har haft.

Skulle byta blogg-host, men nu kan jag inte bestämma mig till vad.
En egen sida som ingen hittar, stanna hos blogg.se för fjoll-brudar, googles verkar bra men jag vet inte ... föresten har jag ju inte skrivit något på väldigt länge så det är kanke skit-vart.
Det ska bli bättring när årsredovisnings sässongen är över - då ska det skrivas och bloggas. Just nu - bara siffror. suck.

I går var det ett år sedan hunden dog. Hunden Hund. Överkörd och död. Den nya hunden är mig inte lika kär, men i går höll jag extra hårt i koplet.

Jag har en ny blogg. Snart kommer jag att flytta in, men först går flyttlasset med gamla inlägg.

Så har man fått en novell med i tidningen, och inte vilken tidning som helst utan värlsdabladet eller Utökontakt som den igentligen heter. Jag sitter här med spänd förväntan, blir det läsarstorm? Den har ju en upplaga på hela 200 st.

"En sabla dag"

Jag är arg på blogg.se. Säger som man inte får: "det var bättre förr".
Jag har haft min blogg hos blogg.se sedan juni 2005. I juni 2008 bytte blogg.se skepnad till blogg-"Häntextar" och inriktat sig nu i huvudsak på det unga och glättiga. Ingen skugga över det, men det vore kul med lite valmöjligheter.
Vore kul om man kunde hitta de övriga blogg-medlemmar med hjälp av ålder, geografi, ledord mm

Hur hittar jag till exempel en 47 årig långvårdssjuksköterska som berättar om sin vardag, en pensionär som vill skiljas men inte vågar, en jazz intresserad kufisk gubbe, en medelålders verkstadsarbetande tonårsmamma som är galen i röda saker eller en tonåring med ät-störningar och skolios?

Det är ju kul att se vad kreti o pleti tänker ha för "dagens look" men det blir lite platt dag ut och dag in.

Jag har efterfrågat de ypperliga funktionerna kategori-sök och medlems-sök som tidigare fanns och fungerade.
Svaret har varit att det jobbas på det och att det ska återinföras inom kort, vilket aldrig sker.

Nu ska jag testa "bloglovis" vad det nu är.

Följ min blogg med bloglovin

Apropå tankar om nyheter. Vad är meningen med denna löpsedel?
Vad hade barnen med saken att göra? Är det viktigast att han är pappa eller mördare? Är man sannorlikt oskyldig för att man har tre barn? Är han en bra eller dålig far till de tre barnen? Ska man vara orolig för de tre barnen? Tänker han mörda dem med? Hade den eller de som han tog kål på några barn? I så fall är de mera synd om dem än om de tre som är barn till mördaren?

Många frågetecken. Vem har svaren.

Jag vill ha alla lidande ungar här, nu!
Står inte ut med att barn lider. Jag vet dock att de ej vill vara här och nu utan få vatten, mat, och kramar där de känner sig hemma, därför tog jag mobiltelefonen och sms:ade iväg bidrag till alla organisationer jag kunde hitta i tidningen. Räkningen kommer ändå till maken - kanske borde förvarna honom så att han inte får dån-dimpen.

Träffade en vän på T-banan som berättade att hennes syster, som är läkare, hade åkt till Haiti för att hjälpa skadade. Tänk när hon kommer hem till sitt ordinarie arbete på vårdcentralen, med hysteriska Lidingö-tanter och snoriga ungar ... Då längtar man nog efter en ny katastrof.

• ”Stilla sittande ger hjärt- och kärlsjukdomar. Det hjälper inte att motionera ibland, 30 min promenad om dagen, varje dag, gör dig friskare.”
• ”Jönköping är Sveriges hund tätaste region.”
Alltså borde invånarna i Jönköping vara Sveriges friskaste också.

• "Googel lämnar kina". Jag känner en kille som jobbade i kina. Han hade sina rötter i Falun, Dalarna.
När han, från sin kinesiska dator, försökte skriva eller webba och ordet Falun stod med, blev det genast kalla handen. Varför, frågade han en kollega? Kollegan skrattade och sa att han skulle hålla tyst om sitt samröre med Falun och påminde om gas-attackerna i tunnelbanan.

Vitt och vackert överallt, till och med träden är vitpudrade. Nu är det inte så förbannat kallt heller, bara lagom kallt - perfekt. Jag och hund är ute i naturen och njuter. Vi ser en massa skidåkare som far fram över ängarna och i skogen. Tänk - skidor skulle man åka, det ser ju jätte härligt ut. Glida fram nästan ljudlöst i det fluffiga vita, bli rosig och matt - förtjäna varm choklad med vispgrädde ... och en doppad ostmacka.
Som jag går där och romantiserar skidåkande kommer en av dem farande i haserna på mig.

Plötsligt kommer det till mig varför jag aldrig börjat åka skidor. Plötsligt minns jag alla skenande, livrädda hästar man klamrat sig fast på just på grund av skidåkare i haserna. Även om skidåkaren kommer farande mitt i ridspåret tycker de ofta att alla spår är deras, skriker och gasta för att hästen förstört ”spårningen”.
För bara någon vecka sedan stod det i öns tidning om en häst som fastnat i ett kärr på grund av skidåkare i ridspåret. Det tog många timmar att få upp hästen och den är fortfarande kvar på djursjukhuset.
Plötsligt hatar jag skidåkare! Hunden känner det också, morrar åt dem när de far förbi. Vi går runt i skogen och hatar i över en timme, sen går vi hem och dricker varm choklad utan skidåkning - ha!

Hund och jag är på söder. Måste träffa personer och passar på att öva stadstrafik.
Vi hamnar på Fjällgatan med Stockholms vackraste utsikt. Utsikten grumlas dock av min nyfikenhet - varför hänger det blåa band från några av husen på denna gata???

Finns det någon som vet??

Min vän satt bänkade i TV-soffan med sina barn och hund, Let's dance skulle just börja. Men något skulle hämtas från köket först, på vägen dit såg min vän att ytter-dörren stod öppen och toa-dörren var låst. Hon trodde att sonen glömt att stänga och dessutom skojat med henne genom att låsa toa-dörrn från utsidan. Ha ha - min vän hämtade en kniv att låsa upp toa-dörren med igen. Där inne satt en vilt främmande kvinna och bajsade. Kvinnan skrek vid åsynen av kniven, min vän blev så paff att hon gjorde det samma och slog igen dörren. Barnen grät, hunden skällde och min vän stod kvar, arg och skärrad utanför toa-dörren. Efter en lång stund kom kvinnan ut, sa något på engelska och gick. Min vän missade ”Let's dance” - hon desinficerade sitt badrum.

På mormors äldreboende var det ”anhörig-träff”. Personalen talade om vem som var vem och vad de gjorde. Alla fick små goda snittar och kaffe medan det informerades om vikten av att inte ha fulltaligt med ljus i tårtan när de ”boende” fyllde år!? Utanför glasdörrarna stod de ”boende” med sina rullatorer och undrade varför deras släktingar, som de sällan träffade, satt och lyssnade på en massa trams istället för att umgås med sina ”anhöriga”.