Medeltiden
I Visbyhamn ligger en medeltida kogg. "Koggen Twekamp af Elbogen är en rekonstruerad fullskalekopia på en medeltida kogg… hela 29 m lång!" står det om den. "Hela 29 meter" kommer inte riktigt till sin rätt då det moderna "hansa-skeppet" Vibrant Curiosity har parkerat sig bredvid. Lyxyachten ägs av en tysk skruv-miljardär är ca 90 meter och har kostat 700 miljoner. Vad skulle man göra om man hade så mycket pengar? Inte köpa en båt som är lika stor som gotlandsbåten men bara tar 14 passagerare i alla fall. Vi smakar lite på tanken, sonen och jag. Vi har inpuls-rest hit för att bese medeltiden och ful-campa. "Inpuls" föresten, vi brukar åka varje år och ändå känns det som ett galet nypåfundet äventyr varje gång, och varje gång blir vi lika rusigt lyckliga av Visbys skönhet och alla medeltida äventyr.
Vid ingången till Kapitelhusgården står det "inga vapen" på en skylt. Självklart i vanliga fall men inte på medeltidsveckan. Svärd, dolkar, rustningar, och annat som gör små pojkar svettiga av lycka hör till var mans utstyrsel. Men här får de tydligen stanna utanför, men inne på gården sitter vadmalsklädda halvpojkar i handsydda coif-luvor och visar "armborst-appar" för varandra. Enorma män med rymliga särkar finns det gott om. Medeltiden var visst en bättre tid för dem med pondus.
När vi vandrat genom gatorna med stora ögon hittar vi tillslut ett hemligt ful-campingställe i närheten av domkyrkan. Vi slår upp tältet någon meter från en bajskorv och kryper till kojs. Domkyrkans klocka slår varje halvtimme för den som inte visste, och det gjorde inte vi, och den tidigare på kvällen så roliga kneckt-exercisen med trumma och hurrarop är inte alls lika kul så här från sovsäcken.
Jippi - där slog klockan tolvslag, det måste betyda att den bara slår ett nästa gång - tänk positivt.
- Mamma, nu vet jag vad jag skulle göra om jag hade 700 miljoner, jag skulle köpa Visby domkyrka och riva den.
Vid ingången till Kapitelhusgården står det "inga vapen" på en skylt. Självklart i vanliga fall men inte på medeltidsveckan. Svärd, dolkar, rustningar, och annat som gör små pojkar svettiga av lycka hör till var mans utstyrsel. Men här får de tydligen stanna utanför, men inne på gården sitter vadmalsklädda halvpojkar i handsydda coif-luvor och visar "armborst-appar" för varandra. Enorma män med rymliga särkar finns det gott om. Medeltiden var visst en bättre tid för dem med pondus.
När vi vandrat genom gatorna med stora ögon hittar vi tillslut ett hemligt ful-campingställe i närheten av domkyrkan. Vi slår upp tältet någon meter från en bajskorv och kryper till kojs. Domkyrkans klocka slår varje halvtimme för den som inte visste, och det gjorde inte vi, och den tidigare på kvällen så roliga kneckt-exercisen med trumma och hurrarop är inte alls lika kul så här från sovsäcken.
Jippi - där slog klockan tolvslag, det måste betyda att den bara slår ett nästa gång - tänk positivt.
- Mamma, nu vet jag vad jag skulle göra om jag hade 700 miljoner, jag skulle köpa Visby domkyrka och riva den.
