Ö-rapporten

Tankar från en stor och en liten ö

Oundbärliga lilla jag

Publicerad 2009-08-28 14:36:39 i Betraktelse,

Halleluja. Lilla söta Mac är åter på fötter efter en omfattande hjärntransplantation. Välkommen tillbaka - nu ska här bloggas!

Hektisk dag som är långt från slut. Började med en syrra som, vid halv åtta på morgonen, undrade om jag kunde hänga med henne till systemet. Stackars småbarns mamma tänkte jag, det har gått så långt. De öppnar inte förrän 10, sa jag, men är det nöd har jag nog en halvtdrucken låda rött hemma. (7.30 är långt framskriden förmiddag för en baybymamma).

Sedan skulle jag äta lunch med en kompis och hjälpa henne att handla barnkläder. Hon är synskadad och ville ha smakråd. Jag tyckte att den snyggaste tröjan satt på en skyltdocka, ingen personal fanns i närheten så vi lyfte ner honom ur montern och strippade honom diskret bakom en klädställning. Då dök det plötsligt upp flera bekanta, som hade hört min röst, och avslöjade oss. Tröjan ifråga fanns det ymnigt av i butiken - skit också.

Syrra nr två ringde mitt i lunchen och undrade om jag, lite plötsligt, kunde åka och hämta en sköldpadda - EN TILL!? - på polisstationen. Arrangemanget var inte helt okomplicerat och visade sig innefatta en vit lögn och en hel del logistik.
Dessutom ringde maken från en skog dit han hade förirrat sig med hunden. -Repet inför kvällens spelning börjar om en halvtimme och jag vet inte var jag är men det har tagit en timme att gå hit - hjälp! du måste hämta mig, sa han. Ja ha så var det med den lunchen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Det är bara jag ...

Det heter inte "kris" längre, det heter "utvecklingsfas". Vad ska man bli när man blir stor? När blir man stor? Blir man det någonsin? Livet är toppen och ändå har man någon knasig lust att vända allt på ända? Flytta, säga upp sig, studera, skaffa moppe ... Nu är "fasen" över, men jag kan inte sluta skriva.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela