Ö-rapporten

Tankar från en stor och en liten ö

I dag har jag tänkt på döden - igen

Publicerad 2010-11-14 22:56:56 i Betraktelse,

Först var det ett grekiskt par i 60 års åldern som dött med några dagars mellanrum. Vad hade de dött av? Inte var det av ålder. Den ena kanske hade varit sjuk och den andra dött av sorg - romantiskt. Eller var det en olycka? Den ena dog bums och den andra skadades svårt och dog senare.
Senare gick jag förbi kyrkogården och såg att L F hade haft en lykta på sin grav, för stenen var sotig. Han har aldrig haft en enda blomma, lykta eller påhälsning någonsin tidigare. Hans bror kanske har kommit ut ur finkan och känt lite ånger.
På en annan sten står ett mansnamn på ena halvan av en stor sten. Helt uppenbart är det meningen att hans fru ska ligga intill honom och få sitt namn på andra sidan av stenen, när den dagen kommer. Men den sidan gapar tom, fortfarande, och det var ganska länge sedan mannen dog.
Har hon skaffat en ny man som hon hellre vill ligga bredvid?
Är hon hundra år och längtar till den dagen då stenhuggaren åter ska kontaktas?
Fick hon ångest, av att påminnas om sitt öde, då hon besökte sin och makens grav? Flyttade till sin dotter i Amerika och kör nu golfbil i Florida.

Annat om döden: Knivdåd och annan död , Döden på väg, Begravning ... igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Det är bara jag ...

Det heter inte "kris" längre, det heter "utvecklingsfas". Vad ska man bli när man blir stor? När blir man stor? Blir man det någonsin? Livet är toppen och ändå har man någon knasig lust att vända allt på ända? Flytta, säga upp sig, studera, skaffa moppe ... Nu är "fasen" över, men jag kan inte sluta skriva.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela